Hufvudstadsbladetissa käsiteltiin hiljattain (HBL 28.8.2026) tekoälyn tuomaa uutta ongelmaa viranomaisille ja kansalaisten oikeusturvalle sekä oikeusvarmuudelle yhteiskunnassamme.
Viranomaiset ongelmoivat nyt sen kanssa, että kansalaisilta tulee eri viranomaiselimiin laajaa ”tekoälymössöä”, joissa voi olla vääriä laintulkintoja ja lainkohtiakin, mutta viranomaisten velvollisuus olisi ottaa joka väitteeseen kantaa. Tästä tulee valtava turha työ ja kustannus yhteiskunnalle.
Toimistomme on huomannut saman ilmiön, kun asiakkaat lähettävät tekoälyllä muokattua tietoa omista asioistaan. Tekoälyn sokea käyttö saattaa aiheuttaa oikeudenmenetyksiä, ellei oikea, juuri kyseisestä oikeudenalasta kokemusta omaava ja asiantunteva juristi ole hoitamassa hänen juttuaan ja löydä tapauksesta oikeita, ratkaisevia tietoja.
Tekoälyn suoltama ”tieto” voi johtaa asiat täysin väärille raiteille, ja relevantit, asian ratkaisulle mahdollisesti myönteisesti vaikuttavat seikat jäävät sen joukkoon. Toimistomme arvioi olevan selvää, etteivät ratkaisijat jaksa ja kerta kaikkiaan ehdi lukea laajoja ja päättömiäkin tekoälytekstejä. Pahimmillaan koko asian ydin jää käsittelemättä.
HBL:n mukaan kaupunkien viranomaisille tulee pitkiä ja yksityiskohtaisia viestejä, jotka usein perustuvat hallusinaatioihin eli virheellisiin tietoihin. Kirjelmät ovat muuttuneet laajoiksi ja monimutkaisiksi, jotka kuitenkin usein perustuvat virheellisiin oikeudellisiin tulkintoihin, sillä kielimalleilla on taipumus tuottaa virheellistä tietoa eli hallusinoida. Viranomaisten on silti otettava kantaa viestien sisältöön, mikä lisää työmäärää. Helsingin kaupungin lakiasiainjohtaja Jenni Rope toteaa lehtijutussa, että tekoälyllä on taipumus hallusinoida, mutta virkamiehen pitää käydä asiakirjat läpi, vaikka väitteet eivät aina ole perusteltuja. Toimistomme on tästä huolissaan, koska on selvää, ettei viranomaisten kapasiteetti oikeusturvan takaamiseksi riitä, jos työaika kuluu väärien väittämien tarkisteluun. Lakiasiainjohtaja Rope näkee ongelman todennäköisesti pahenevan. Käsittelyajat pitenevät. Oikeusvarmuuden kannalta huonoa ovat tapaukset, joissa ei aina ole todellista tarvetta oikeusturvalle.
Toimistomme huomauttaa olevan selvää, että tämä väistämättä vie resursseja niiden ihmisten asioiden käsittelyyn, joilla on todellinen oikeusturvan tarve. Jutussa mainitaan aiheellisesti, että nk. sarjavalittajat nakertavat pohjaa oikeusturvalta.
Mikäli henkilöllä on vakava potilasvahinko-, liikennevahinko-, lääkevahinko- tai tapaturmajuttu vakuutusyhtiötä vastaan, ei valituksia kannata laatia itse tekoälyn avulla. Aito, syvällinen vuosikymmenten juridinen kokemus takaa sen, että oikeat asia tulevat huomioiduiksi, kun vakuutuskorvausasioita ratkotaan.
Potilasvahinkojuristi
Luvan saanut oikeudenkäyntiavustaja
Hufvudstadsbladet tog nyligen upp (HBL, 28 augusti 2026) ett nytt problem som artificiell intelligens medför för myndigheter, samt för medborgarnas rättsskydd och rättssäkerheten i samhället.
Myndigheter brottas för närvarande med en tillströmning av omfattande ”AI-genererad smörja” från medborgare; dessa inlagor kan innehålla felaktiga lagtolkningar eller till och med hänvisa till obefintliga lagrum, men myndigheterna är ändå skyldiga att bemöta varje framfört påstående. Detta leder till en enorm och onödig arbetsbörda samt kostnader för samhället.
Vår byrå har observerat samma fenomen när klienter lämnar in AI-behandlad information rörande sina ärenden. Att blint förlita sig på AI kan leda till förlust av rättigheter om inte en kompetent jurist – med erfarenhet av det specifika rättsområdet – hanterar ärendet och identifierar de faktiskt avgörande omständigheterna.
Den ”information” som AI spottar ur sig kan leda ärenden helt fel, vilket gör att relevanta detaljer som skulle kunna påverka utfallet positivt drunknar i bruset. I värsta fall förblir själva kärnan i ärendet obearbetad.
Enligt HBL tar kommunala myndigheter emot långa, detaljerade meddelanden som ofta bygger på ”hallucinationer” – det vill säga felaktig information. Jenni Rope, chef för juridiska enheten vid Helsingfors stad, påpekar i artikeln att även om AI tenderar att hallucinera, måste tjänstemännen ändå granska dokumenten, även när påståendena saknar grund. Vår byrå ser allvarligt på detta, då det är uppenbart att myndigheterna saknar kapacitet att garantera rättsskyddet om deras arbetstid går åt till att granska ogrundade påståenden. Juridiska direktören Rope förutspår att problemet sannolikt kommer att förvärras och leda till längre handläggningstider. Ärenden där det inte finns ett verkligt behov av rättsskydd undergräver rättssäkerheten.
Vår byrå påpekar att detta oundvikligen tar resurser från hanteringen av ärenden för personer som har ett verkligt behov av rättsskydd. Artikeln konstaterar helt riktigt att så kallade ”serieöverklagare” undergräver grundvalarna för rättsskyddet.
Om en person driver ett allvarligt ärende mot ett försäkringsbolag – vare sig det rör sig om patientskada, trafikolycka, läkemedelsbiverkning eller olycksfall – rekommenderas inte att själv utforma överklaganden med hjälp av AI. En gedigen och mångårig juridisk erfarenhet säkerställer att alla relevanta faktorer beaktas vid reglering av försäkringsersättningsärenden.
Joni Siikavirta
Jurist specialiserad på patientskador
Vicehäradshövding
Auktoriserat juridiskt ombud